Hallonställen

... Är sängen med en smoothie och Gossip Girl.

För det första; vad är problemet med Eurovision? Alla ni som påstår att inget land "grannröstar" kan ju fundera på varför vi alla visste vilket land som skulle få de högsta poängen innan någon ens öppnat en jurymun? Enda gången jag drog på smilbanden var när Björn Gustavsson (som jag för övrigt inte är en överdrivet stor fan av) framförde Sveriges röster. Då var det minsann inte något "tack för en underbar kväll"-tomprat.

För det andra; jag var på restaurang igår. Anledningen var min kära halvstorasyster Katarina blev överraskad med en födelsedagsmiddag. Hennes man Jörgen samlade släkt och vänner för en bit mat på Muntergök. Det är ett litet kryp-in på Grev Turegatan som serverar husmanskost. De har även pulat in lite asiatisk feeling vilket man ser på personalstyrkan samt menyn till viss del.

Jag passade på att beställa en Biff Rydberg då det var år och dagar sedan sist! Jag blev inte besiken. Portionen var riklig och köttet fint. Mitt sällskap åt bland annat lamm, plankstek och biff muntergök. Alla verkade belåtna.

Kocken verkade hemmastadd. Han grillade, stekte och använde ugnen i samma rum som vi gäster. Det blev intimt, inte minst eftersom restaurangen endast håller 30 platser.


För det tredje; Vilken skön dag det har varit i solen! Mixade ihop en blåbär/banansmoothie och njöt. Mamma fick en fjärilsprydnad till sina rabatter i Mors dag-present.

Nu till ett givet hallonställe.

Jag gillar hypade, creddiga ställen. Tyvärr. Det är lite pinsamt. Men ofta håller de måttet just därför att de är hypade. De har ett rykte att leva upp till.

Mocco på nybrogatan är just ett sådant ställe. 69 kronor får man betala för en ost och skinkmacka och upp till 112 kronor för en sallad. Det säger en hel del.

Det finns dock mycket som talar för Mocco. Atmosfären till exempel. Interiören känns genomtänkt, luftig och ung. Pulsen är ofta hög och gästerna kan vara alla mellan mamma Lotta med barnvagnen och B-kändisen med sitt crew. Här går det att sitta med laptopen och jobba, ta en snabblunch eller en långfika. Jag gör gärna allt på en gång.

Dessutom är Mocco det enda stället jag vet där tidningen Pause går att gratisplocka nuförtiden. I den läste jag idag bland annat att Katrin Schulman är tuffare än Magdalena Graaf, 41 procent av läsarna varit otrogna samt att en människa i mellanöstern köpte telefonnumret 666 6666 för 17 miljoner kronor (kan det stämma?).

Kolla även in min artikel om iForms samarbete med Torsviks skola, i Lidingö Tidning idag!

Jag behöver ännu ett nytt favorithäng. Nått förslag?

Ett smakprov på mitt nya rum. Mitt egna lilla hallonställe;








I fredags blev det picnic på rummet (vädret var ju så dåligt)

Halleluja! 2årsdag med Albin. Jag har uppenbarligen, utan att märka det, gått och blivit monogam.

Vi firade den stora dagen i tisdags med en middag på Grill, Drottninggatan. Restaurangen behöver, för många, ingen närmare beskrivning. För dig som inte känner till den är det en restaurang driven av Melker Andersson. I höstas brann den ner men byggdes upp i ett rasande tempo. Nu är stället på hugget igen med samma kännetecken; en speciell interiör bestående av olika "rum" i olika teman.

Jag och Albin satt i en burlesk del av restaurangen. Jag åt en hamburgare (inte mitt vanliga val precis) med anklever medan Albin slog på stort med gödkalven. Det var inte dåligt med mat! Gott var det också. Vi rundade av detta med en fantastisk dessert med massor av smaker och en liten grill med frukt. Vår servitris var dessutom väldigt tillmötesgende och "gick ner på vår nivå" - i dubbel bemärkelse.

Tips; boka bord. Vi är inte de enda som är imponerade.

För 3000 spänn har jag nu löst ut min lilla älskling. Det handlar dock inte om att betala borgen för Albin utan det är min macbook som jag hämtat ut från reparationen på InLife.

Jag tillhör den trogna skara av fans som använder Appleprodukter, men min lojalitet sviktar onekligen. Det är helt klart en god idé med monopol på alkoholförsäljning, men när det gäller iPods och Macar är det inte det, anser jag.

Jag gjorde misstaget att stoppa in en DVD inköpt i Vietnam i min dator. Sedan ville den inte komma ut. När jag kom till affären hade min garanti precis gått ut (1 år är inte lång tid när det gäller datorer...). 650 kronor ville de ha för att ge mig ett kostnadsförslag. Jag hostade förvånat till men såg inget annat val. Det blev mer än en förvånad host när de ringde och berättade att hela kalaset skulle gå på dryga tretusen. Och vad ska man göra? Okej att en ny spelare (den gamla var tydligen heeelt förstörd utan att det gick att se varför) kostar, men att Apple sedan enligt egna regler måste installera varan med egna tekniker gör det fruktansvärt ogynnsamt för kunden. 1000 kronor tar utsugarna för en timmes service (hur skall jag kunna lita på att det tar så lång tid?). Vi vanliga knegare får nöja oss med en tiondel av den timlönen.

Och lite härlig moms på det.

Sedan skedde mindre misstag i hanteringen av mitt fall och en del personal kändes långt ifrån proffsig. Ska det vara så här?

Blev faktiskt lite förvånad över att jag skulle få så mycket som 4838 kronor för min blogg om den såldes. Om det ändå vore så väl.

Egentligen hade jag velat hinna skriva detta i lördags så Du kunde besökt Birger Jarlsgatan i helgen, men tidsbristen har flåsat mig i nacken.

Det var genom allas vårt facebook (och Caroline) jag fick informationen om en lyxrea förra fre-lör-sön. Ovanför Arnolds Salonger bjöds det på Sass n' Bide, Rock and Republic, Cosabella, Botkier och så vidare.

Kläderna var stilfulla och jag köpte en oversized stickad tröja samt en hängselkjol.

Ett tillfälligt hallonställe.

 

Näe hörrni, nu skall jag tvätta av min ansiktsmask, sätta på mig min I <3 House Music-tröja och tagga till inför Guetta på Cafét ikväll!

Herregud vilken helg! Jag har haft fullt upp med mitt rum (mer om det i senare inlägg) och firat min samt pojkvännen Albins födelsedagar (jag är så nöjd att han bara får vara 364 dagar äldre än vad jag är).

Jag har fått många fina gratulationer och presenter - tack!! Även Albin fick en drös presenter av mig idag. En av presenterna var ett serum från COW parfymeri. Trots att butiken är liten, kan jag ägna timmar åt att undersöka produkterna och läsa om dess funktioner.

Christian, som verkar vara butikens ägare, är hjälpsam och besitter en stor mängd kunskap om det han säljer. Dessutom slog han in As present mycket fint. Sådant gillar vi.

För mig som skall till New York var den här hemsidan intressant...

De som trodde att jag och Emelie bara var ute och sirade under vår resa har... delvis rätt. Hur som helst hade vi även en del kulturella infall.

Om du någon gång besöker Nya Zeelands huvudstad Wellington är ett besök på deras nationalmuseeum ett måste. Jag får lov att erkänna att zeelänningarna ligger ljusår före oss när det gäller museeum. Te Papa är ett interaktivt och utbildande på ett mycket uppmärksamhetsfångande sätt. Det finns mycket pekskärmar att studera, små gångar att gå, knappar att trycka på och så vidare.

När vi anlände köpte vi guider och mannen som sålde dem till oss rådde oss att ha lång tid på oss, ta luft eller en fik då och då för att smälta alla intryck. Intryck blev det nämnligen gott om.

Te Papa består av flera våningar och de flesta anser jag vara väl värda ett besök.