Svarta listan: InLife

För 3000 spänn har jag nu löst ut min lilla älskling. Det handlar dock inte om att betala borgen för Albin utan det är min macbook som jag hämtat ut från reparationen på InLife.

Jag tillhör den trogna skara av fans som använder Appleprodukter, men min lojalitet sviktar onekligen. Det är helt klart en god idé med monopol på alkoholförsäljning, men när det gäller iPods och Macar är det inte det, anser jag.

Jag gjorde misstaget att stoppa in en DVD inköpt i Vietnam i min dator. Sedan ville den inte komma ut. När jag kom till affären hade min garanti precis gått ut (1 år är inte lång tid när det gäller datorer...). 650 kronor ville de ha för att ge mig ett kostnadsförslag. Jag hostade förvånat till men såg inget annat val. Det blev mer än en förvånad host när de ringde och berättade att hela kalaset skulle gå på dryga tretusen. Och vad ska man göra? Okej att en ny spelare (den gamla var tydligen heeelt förstörd utan att det gick att se varför) kostar, men att Apple sedan enligt egna regler måste installera varan med egna tekniker gör det fruktansvärt ogynnsamt för kunden. 1000 kronor tar utsugarna för en timmes service (hur skall jag kunna lita på att det tar så lång tid?). Vi vanliga knegare får nöja oss med en tiondel av den timlönen.

Och lite härlig moms på det.

Sedan skedde mindre misstag i hanteringen av mitt fall och en del personal kändes långt ifrån proffsig. Ska det vara så här?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0