Hallonställen

Inte?

Det är ännu en gång bekräftat att Elfviks Gårds (som förövrigt är mycket trevligt) service inte håller måttet. Är inte tanken med ett café att de driftsansvariga skall vara engagerade och glada?

Ack så förkastat mitt ämnesförslag blev på ett hemligt möte. Men två dagar senare  detta. Sug på den ni medieöversittartjejer.

Skrev klart en krönika om Linda Skugge igår. Hon är inte klok. Hon har gått ner sig åsiktmässigt.

Och så hittar jag det här och det här.

Annika, right on!

Bloggkommentatorerna, er bojkottar jag. "De stora bloggerskorna är ett exempel på positiva förebilder, som tex Blondinbella, Stina-Lee, Engla och Kenza." Jag vet inte om jag skall skratta eller gråta?

Inte ens i mina vildaste drömmar trodde jag att något liknande skulle få mig att spilla en tår.

I augusti köpte jag det första paret skor jag någonsin förälskade mig i. När jag kom hem köpte jag även en valp. En valp med väldigt god smak. Så god smak att hon stal mina favoritpjäser och avnjöt mocka som lack.

Skrik och gråt blev resultatet. Det är faktiskt lite pinsamt. Jag puttade och skvätte lite vatten på hunden men nu är vi kompisar igen. Man får ju inte vara långsinnt.

Jag vet inte vad jag skall göra av ilskan. Jag får inte uttrycka det inför människan i fråga. Jag får inte uttrycka mig offentligt. Jag vill att den här personen skall få veta hur illa hon beter sig utan att någon annan tar illa vid sig.

Hur skall hon annars förstå vilken vidrig människa hon är?

Ännu en anledning till varför Eva Röse irriterar mig. Jag undrar ibland varför jag gör det, men så dyker hon upp med dryga uttalande igen.

Till en annan amerikansk butikskedja med "21" i namnet.

Jag gick till Forever 21 på 34th Street.

Jag hade taggat i dagar för att uppleva Forever 21 "live" efter lyckade internetköp. Höga förväntningar ledde till en dålig upplevelse. Även på denna "21:a" var det för mycket galgar, folk och skräp. Det fanns säkert fina kläder till låga priser men det mesta jag lyckades hitta var låg kvalitet till låga priser. Kön till omklädningsrummen var alldeles för lång så jag köpte endast två plagg (vilket inte är lite men mycket mindre än vad jag hade förväntat mig) utan att ens ha provat dem.

De var lyckade köp upplevelsen till trots. En blommig kjol och en "trumpetärmströja" som har kommit till användning.

Jag ser upp till människor som kan gå in i en vintagebutik och plocka ut "pärlorna". Min lillasyster är sådär. Hon skulle kunna gå in på den sunkigaste second hand-butiken och titta på galgarna med radarblicken för att sedan välja ut något toksnyggt bland annat eehm... skräp.

Sådan är inte jag. Tyvärr.

Därför passar jag inte in på Century 21 vid Ground Zero. Det är galet med folk. Galet med kläder. Och enligt mig; galet med skräp. Skulle min syster varit där skulle hon dock kunnat hitta både det ena och det andra.

Vill du verkligen inte lämna ut ditt nummer till personen som stöter på dig? Lämna då nummer 0705114966. Då förstår personen garanterat att det inte är någon idé att be om en date när han/hon ringer dig dagen därpå...

Hit ska jag inte i sommar.

Vad som är värt att konstatera beträffande föregående inlägg är att båda restaurangerna hade bristande lattehyfs. Själv beställer jag aldrig latte på maten. Min kära syster gör det däremot. På Djurgårdsbrunn MÅSTE de lära sig att torka av mjölkskumningsröret, för det var VITT av gammal mjölk - Ajabaja! I den här värmen frodas bakterierna och maskinen står så gott som utomhus! På Bryggan kikade jag inte på maskinen men där måste de jobba på mjölkskumningen tyckte jag och systern.

För 3000 spänn har jag nu löst ut min lilla älskling. Det handlar dock inte om att betala borgen för Albin utan det är min macbook som jag hämtat ut från reparationen på InLife.

Jag tillhör den trogna skara av fans som använder Appleprodukter, men min lojalitet sviktar onekligen. Det är helt klart en god idé med monopol på alkoholförsäljning, men när det gäller iPods och Macar är det inte det, anser jag.

Jag gjorde misstaget att stoppa in en DVD inköpt i Vietnam i min dator. Sedan ville den inte komma ut. När jag kom till affären hade min garanti precis gått ut (1 år är inte lång tid när det gäller datorer...). 650 kronor ville de ha för att ge mig ett kostnadsförslag. Jag hostade förvånat till men såg inget annat val. Det blev mer än en förvånad host när de ringde och berättade att hela kalaset skulle gå på dryga tretusen. Och vad ska man göra? Okej att en ny spelare (den gamla var tydligen heeelt förstörd utan att det gick att se varför) kostar, men att Apple sedan enligt egna regler måste installera varan med egna tekniker gör det fruktansvärt ogynnsamt för kunden. 1000 kronor tar utsugarna för en timmes service (hur skall jag kunna lita på att det tar så lång tid?). Vi vanliga knegare får nöja oss med en tiondel av den timlönen.

Och lite härlig moms på det.

Sedan skedde mindre misstag i hanteringen av mitt fall och en del personal kändes långt ifrån proffsig. Ska det vara så här?

Nu till Svarta Listan. Jag kan ju faktiskt inte bara sitta och använda jubelord i varje inlägg. Det är dags att sålla bort alla de där skitställena, som faktiskt finns och är verksamma, från kartan!

Min första kandidat till Svarta listan är en liten frisörsalong på Queenstreet i Auckland. Jag är inte hård om jag kallar den för ett hål i väggen. I det lilla hålet fanns en liten kinestant och hennes "lärjunge" som satt och kammade en peruk timme ut och timme in.

Den här salongen hamnar på min Svarta Lista på grund av att det var här jag fick uppleva det värsta frisörbesöket i mitt liv. Jag gick dit för att få mitt hår färgat. Jo man tackar ja. Det beslutet ångrar jag än, för min hårkvalitet försämrades och har inte återgått till det normala trots att det var flera månader sedan.

Den Lilla Kärringen pressade ner mig i en obekväm stol och innan jag ens fick en hårtvätt började hon kleta i någon vit smörja i mitt hår. Hon slet och drog i håret, så till den grad att mina ögon tårades. Smörjan sved som nålar i min hårbotten. Vid den här punkten fanns det en gnutta hopp inom mig att resultatet i alla fall kunde bli bra.

Men icke. Håret blev kritvitt och ja... sönderblekt. Som en liten sista touch fick jag lite fett islängt i håret som formades till ett backslick. För det la kärringjävlen på 10 AUD. Tack för den. Nu hamnade du på min Svarta Lista. Känn på den!

Det behövs inte ens nämnas att jag inte fick fram ett ord. Den lilla lärjungen såg medlidsamt på mig och Emelie sa ingenting för hon såg att jag var på vippen till gråt. När vi kom ut på gatan började tårarna spruta. En tjej kom fram och sa "så farligt är det väl inte". Hur visste hon då varför jag grät?